Att blodtryckssänkande behandling minskar risken för hjärtkärlsjukdom är visat i studier, men effekten på längre sikt är diskuterad.
Nu tyder en långtidsstudie, publicerad i den medicinska tidskriften Jama, att behandlingen också ökar livslängden hos patienterna.
I studien använde sig forskarna av data från en klinisk studie gjord 1986 där 4 000 patienter, i snitt 72 år, behandlades med ett vattendrivande preparat, chlorthalidon eller placebo. 1986, 20 år senare, fann forskarna att de som behandlats hade levt längre än de som behandlats med placebo.
Varje extra månad med behandling förlängde livet med en extra dag, vilket motsvarar ett extra år efter 30 års behandling.
Home 2012
Årlig arkivering 2012
Blodtryckssänkare förlänger livet
Falska läkemedel hotar kampen mot malaria
Forskare har undersökt falska läkemedel och läkemedel av låg kvalitet mot malaria som kunnats köpas i elva afrikanska länder mellan 2002 och 2010. De fann att en del av läkemedlen innehöll små mänger artemisinin som till en början lindrar symtomen men inte botar sjukdomen, skriver BBC. Andra läkemedel innehöll substanser som kan orsaka allvarliga biverkningar, speciellt om de tas tillsammans med bromsläkemedel mot hiv.
Enligt forskarna är biverkningar inte det största problemet, utan att malariaparasiterna med tiden ska utveckla resistens mot läkemedlen eftersom mängderna artemisinin är för små för att döda av alla parasiter i kroppen. Forskarna bakom studien uppmanar nu de afrikanska regeringarna att göra något för att förhindra de falska läkemedlen, annars riskeras att miljontals människor dör, särskilt barn och gravida.
D-vitamin förbättrade inte lungsjukdom
Tidigare forskning har visat att tre fjärdedelar av dem som har Kol, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, har brist på D-vitamin. Forskarna ville då undersöka om stora mängder tillskott av vitaminen kunde hjälpa patienterna med symtomen. Så var inte fallet.
– Tillskott av D-vitamin kommer inte att bota deras sjukdom. Det här visar tydligt att Kol är en mycket svårbehandlad sjukdom, sade Wim Janssen, en av forskarna bakom studien, till Reuters.
Forskarna gav 182 patienter med medelsvår eller svår lungsjukdom en hög dos D-vitamin eller placebo, som de skulle ta var fjärde vecka under ett år. Under det året rapporterade patienterna som åt D-vitamin 229 förvärrade symtom, eller 2,8 per patient. De på placebo rapporterade 2,9 symtom per patient. Båda patientgrupperna fick besöka sjukhus ungefär lika många gånger på grund av sina symtom.
Felaktigheter i cancerstudie
Million Women Study (MWS) rapporterade 2003 om att kvinnor som fick hormonbehandling i klimakteriet hade en ökad risk för bröstcancer. Studien fick stort genomslag. Den ökade risken var högre än andra studier kommit fram till, bland annat Womens Health Initiative (WHI) och därför har forskare i Journal of Family Planning and Reproductive Health granskat studien.
Granskningen visar att det finns flera brister i studien som kan ha påverkat resultatet, skriver Journal of Family Planning and Reproductive Health. Som exempel nämns att de kvinnor som fick cancer inom några månader från att studien startade borde exkluderats, men gjorde inte det. Viktig information saknades också ofta.
Det går därför inte att dra några säkra slutsatser av studien, trots dess storlek, påpekar granskarna.
Problem med Apodos vid sjukhusinläggning
Akademiska sjukhuset i Uppsala har kartlagt samtliga 290 Apodos-beställningar vid sjukhuset under våren 2010. I en fjärdedel av beställningarna fann man fel. I samtliga fall handlade det om överföring av uppgifter från sjukhusets läkemedelslistor till apotekets system.
– Som mest hittade vi 14 fel i en och samma beställning. Att det var så vanligt förvånade oss. Överföringen görs fortfarande manuellt av underläkare, inte sällan under tidspress, säger Ulrika Gillespie, apotekare och en av de ansvariga för studien, i ett pressmeddelande.
Apodos fungerar bra vid stabil medicinering och när patienten vistas hemma. Problemen uppstår ofta vid sjukhusinläggningar och när patienten får åka hem.
– Ibland är felen så allvarliga att man riskerar svåra biverkningar efter hemkomsten, säger Ulrika Gillespie.
Felen beror på att datasystemen inte är kompatibla och det vanligaste felet är att ett läkemedel saknas. Andra fel gällde dosering och hur ofta eller i vilken form läkemedlen skulle tas. Enligt Ulrika Gillespie har andra sjukhus i landet troligen likartade problem och i väntan på bättre IT-system föreslår hon att läkemedelslistorna dubbelkollas.
Gift i beslagtagna potensmedel
Läkemedelsverket har nu analyserat de potensmedel som polis och tull beslagtog under operation Pangea IV. Av de totalt 42 000 tabletter var cirka 6 300 potensmedel. Resultatet från analysen visar att för 17 av de 51 beslagen stämde inte innehållsdeklarationen med innehållet. I flera av produkterna hittades substansen tadalafil, och i det största beslaget på 1 800 tabletter hittades odeklarerad dikolfenak.
I 25 av de 51 analyserade beslagen fanns substansen sildenafil, som ingår i Viagra. Men halterna varierade kraftigt. Tullverket beslagtog också 180 tabletter Penisole, som ska vara en ?Ayurvedic propreitory medicine?. Tabletterna visade sig innehålla giftet stryknin, som är dödligt även i mycket små mängder.
Förslag om årlig höjning av högkostnadsskyddet
Vid årsskiftet höjdes högkostnadsskyddet för läkemedel från 1 800 kronor till 2 200 kronor och från 900 kronor till 1 100 kronor för vårdbesök. Beloppen hade inte höjts sedan 1999. Men höjningen mötte kritik för att den var så hög. Därför gav regeringen Bo Könberg, landshövding i Sörmland, uppdrag att utreda hur nivåerna ska se ut och kunna justeras mer regelbundet i framtiden.
Bo Könberg föreslår att högkostnadsskyddet för läkemedel höjs varje år för att beloppet inte ska bli så stort. Taket för sjukvårdsbesök bör höjas vartannat år. Det skulle då innebära cirka 50 kronor per höjning.
Dessutom föreslår han på sikt ett gemensamt tak för läkemedel, sjukvårdsbesök och sjukresor. Det högkostnadsbeloppet skulle kunna vara ungefär 2 750 kronor, skriver Bo Könberg i en debattartikel i Dagens Nyheter.
I utredningen föreslås också att dygnsavgiften för sjukhusvård ska höjas från 80 till 100 kronor. Han vill inte dra några bestämda slutsatser om framtidens vård till större del behöver finansieras av avgifter.
?Helt avgörande för om framtidens kostnader kommer att öka kraftigt är om den förväntade fortsatta förlängningen av livslängden kommer att innebära att det är sjuka eller friska år som läggs till livet. Om det handlar om friska år ger ju den förlängda livslängden i sig inte några ökade kostnader.? skriver Bo Könberg i debattartikeln.
Goda och dåliga hälsonyheter för Indien
Polio kan vara ett minne blott i Indien. Landet har inte haft ett fall av sjukdomen på ett år, uppger Världshälsoorganisationen WHO. Senast var den 13 januari 2011, då ett fall med en tvåårig flicka i Västbengalen rapporterades.
WHO beskriver det som en milstolpe, då Indien en gång var ett land där det var mycket svårt att få bukt med polioviruset. Polioviruset är nu begränsat till tre länder: Afghanistan, Pakistan och Nigeria. Men Indien kan inte vila nu, utan måste fortsätta bevaka så att viruset inte får fäste igen, enligt WHO.
Tidigare i veckan fick landet däremot dåliga nyheter då tolv fall av multiresistent tuberkulos rapporterades. Läkare i Mumbai kallar typen för TDR, Totally Drug Resistant, eftersom den är helt resistent mot alla läkemedel mot sjukdomen.
Av de tolv fallen har tio upptäckts i Mumbai, och en av de smittade har dött. Alla patienterna var resistenta mot de tolv läkemedel som användes. Enligt läkaren Amita Athawale kan de tolv fallen bara vara början, skriver The Times of India.
Den vanliga formen av tuberkulos är en av de vanligaste dödsorsakerna i Indien tillsammans med hjärtsjukdomar.
Stopp för Suscard i ett år
Under hela året kommer läkemedelsföretaget Biophausia inte att kunna sälja Suscard buckaltabletter. Läkemedelsverket rekommenderar därför att patienter ska få något annat alternativ förskrivet, enligt ett pressmeddelande. Det finns inget helt jämförbart alternativ, men det finns flera andra alternativ i olika beredningsformer, enligt myndigheten.
Biophausia har informerat apoteken om bristsituationen.
SSRI till gravid kan ge högt blodtryck i lungorna hos barnet
Gravida kvinnor med måttlig eller svår depression behandlas ofta med SSRI-läkemedel. Tidigare studier har varit för små för att säkert kunna visa ett samband mellan SSRI och persisterande pulmonell hypertension. Nu visar en samnordisk studie som letts från KI att de barn som exponerats för SSRI under senare delen av graviditeten hade en fördubblad risk att drabbas av kvarstående högt blodtryck i lungorna. Risken är att tre barn på tusen drabbas.
Även barn till kvinnor som använt SSRI tidigt under graviditeten hade en lätt förhöjd risk. Kvinnor som vårdats för en psykiatrisk sjukdom och som sent under graviditeten behandlades med SSRI hade tre gånger högre risk att få barn med persisterande pulmonell hypertension.
– De läkare som behandlar gravida kvinnor mot depression bör överväga annan icke-medicinsk behandling i de fall det är möjligt, och gravida kvinnor som tar SSRI bör informeras om riskerna. Men samtidigt måste man ha klart för sig att persisterande pulmonell hypertension är en ovanlig åkomma som drabbar en till två av tusen nyfödda barn och att en i förtid avslutad behandling för depression hos mamman kan orsaka återfall, säger Helle Kieler, docent vid KI, i ett pressmeddelande.
I studien har man utvärderat effekter av fluoxetin, citalopram, sertralin, paroxetin och escitalopram. Alla SSRI gav samma ökade risk. Cirka 1,6 miljoner kvinnor och deras barn födda efter graviditetsvecka 33 från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige ingick i studien. Resultaten har publicerats i British Medical Journal.
Behov av bättre system för att utreda forskningsfusk
Över 2 700 forskare har svarat på BMJ:s undersökning. Resultaten visar att forskningsfusk är vanligt förekommande i Storbritannien. 13 procent av de tillfrågade uppger att de har sett en forskarkollega medvetet ändra eller fabricera data i sin forskning eller vetenskapliga artikel. Sex procent uppger att de är medvetna om möjlig oredlighet vid deras institution som inte utretts ordentligt. Resultaten visar att det behövs bättre system för att avskräcka från, förhindra och upptäcka forskningsfusk, enligt BMJ.
Bland nyutnämnda forskningschefer på sju brittiska sjukhus sade sig en av tio ha erfarenhet av forskare eller läkare som medvetet ändrat forskningsresultat, och sex procent erkände tidigare egen forskningsoredlighet.
BMJ:s chefredaktör Fiona Godlee sade i en kommentar att även om undersökningen inte kan ge en sann bild av hur vanligt det är med oredlighet i forskningen i Storbritannien, visar den att det finns ett stort antal fall och att de inte alltid utreds ordentligt. Hon tror och hoppas att undersökningen nu kommer att leda till åtgärder från forskarsamhället.
Gammalt Tamiflu måste bytas ut
I Sveriges beredskapslager för en influensaepidemi har Sverige, bland många länder, stora lager av antivirala läkemedel. Läkemedlen långtidslagras, och nu har hållbarhetsdatum för 422 000 förpackningar gått ut. Av dessa är 122 000 barndoser och 300 000 för vuxna. Dessa måste nu bytas ut, har regeringen beslutat och gett uppdraget till Socialstyrelsen.
I uppdraget ingår, förutom att byta ut de gamla läkemedlen, bland annat att utarbeta rutiner för att testa kvaliteten på läkemedlen och rapportera till regeringen om det finns behov av att anpassa lagret.
De läkemedel som finns i beredskapslagret ska användas för att begränsa effekterna av en eventuell pandemi, dels genom profylaktisk behandling och dels genom behandling av sjuka. Dessa läkemedel får bara användas efter beslut av regeringen.
Läkemedelsföretaget Roche, har enligt regeringen, erbjudit sig att byta in de gamla förpackningarna av Tamiflu till nya till ett reducerat pris.
Fler apotek för KD
Idag har Kronans droghandel 209 apotek och under året planerar man att öppna ytterligare 15 apotek. I dagsläget är det klart att sju apotek ska öppna, bland annat i Säffle, Kinna och två i Stockholm.
Det innebär fortfarande en hög etableringstakt, men färre under 2010 och 2011, skriver företaget i ett pressmeddelande. Sedan KD gick in på den omreglerade apoteksmarknaden i februari 2010 har man öppnat 39 apotek.
Lägre risk för bröstcancer bland utlandsfödda
Skillnaden i dödsrisk är dock något som dyker upp först i början på 2000-talet. Fram till dess hade kvinnorna samma risk. Det är de lågutbildade och utlandsfödda som fått sin bröstcancerdiagnos mellan 2000 -2007 som har en högre dödlighet.
? Vad som är orsaken till det vet vi inte, vi kan bara spekulera, säger docent Tahereh Moradi vid institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet, som lett studien.
I sin forskning har Tahereh Moradi följt upp närmare fem miljoner kvinnor mellan 1961 och 2007. Resultaten av den visar att kvinnor med längst utbildning har 20-30 procent högre risk att få diagnosen bröstcancer än lågutbildade. Men samma grupp har samtidigt 30 till 40 procent lägre risk att avlida i sjukdomen jämfört med kvinnor med låg utbildningsnivå, oavsett födelseland. Utlandsfödda kvinnor, speciellt de födda i Kina, Korea, Thailand, Vietnam, Turkiet och Chile hade i studien en nästan halverad risk jämfört med svenskfödda kvinnor. Förklaringen är förmodligen livsstilsfaktorer, enligt forskarna.
Risken att insjukna minskade också ju äldre kvinnorna var då de kom till Sverige och kvinnor som bott kortare än 30 år i Sverige löpte 10 procent lägre risk att drabbas än de som bott längre tid.
Att livsstilsfaktorer påverkar styrks av att Sverigefödda döttrar till invandrade kvinnor löper samma risk som infödda kvinnor.
Men samtidigt visar studien att utlandsfödda som fått sin bröstcancerdiagnos efter 50 års ålder och utlandsfödda som fått den under studiens sista tio år löper högre risk att dö i sjukdomen jämfört med motsvarande grupp infödda.
? Det kan handla om sämre tillgång till vård, sämre kunskap, lägre deltagande i screeningsprogram bland de äldre och nyanlända som gör att tumörer upptäcks senare, säger Tahereh Moradi.
Bättre kunskap om läkemedels effekt vid ADHD behövs
SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering har inom ramen för regeringens psykiatrisatsning gått igenom den vetenskapliga litteraturen för olika behandlingsinsatsers effekt.
Rapportens slutsats är att kunskapsluckorna är stora. Det gäller till exempel de diagnostiska instrumenten för såväl ADHD, autismspektrumtillstånd som till en del också depression och andra förstämningssyndrom. När det gäller ADHD anser SBU att man inte kan bedöma träffsäkerheten för något av de 15 instrument som idag används för att diagnosticera tillståndet.När det gäller autismspektrumtillstånd, AST, är det enbart tre av 13 som utvärderats i flera studier och de tre kan i viss mån användas för att utesluta tillståndet, men har dålig förmåga att påvisa AST.
När det gäller schizofreni så finns det, enligt SBU, starkt vetenskapligt stöd för att läkemedelsbehandling har effekt. Behandlingen minskar självmordsrisken, ökar livslängden och minskar symtomen. Genomgången som SBU gjort av antipsykotiska medel tyder på att läkemedel som olanzapin och klozapin borde användas mer än de gör idag.
Kunskapsakuten i LmV 7/2011 handlar om ADHD
Dålig effekt med nikotinersättning
I de kliniska studier som gjorts har nikotinersättningsmedel visat sig fördubbla möjligheten att sluta röka.
Men nu tyder en stor amerikansk studie på att ersättningsmedlens effekt kan ifrågasättas. I studien ingick närmare 2000 vuxna varav 800 uppgav att de använde nikotinersättningsmedel när studien påbörjades.
Deltagarna i studien följdes upp tre gånger mellan 2001 och 2006. Vid varje undersökningstillfälle hade närmare 30 procent av deltagarna återfallit till cigaretterna och forskarna fann inte någon skillnad i återfall mellan de som använt nikotinersättningsmedlen på egen hand eller tillsammans med rådgivning. De fann inte heller någon skillnad mellan de som var tunga nikotinister eller de som rökte mindre.
? Vår studie visar att ersättningsmedlen på lite längre sikt inte har större effekt än när rökare slutar på egen hand, säger forskaren Hillel Alpert vid Harvard School of Public Health i en kommentar. Även om medicinska försök visat på en kortsiktig effekt visar den här studien vikten av uppföljningsstudier på populationsbasis är hans slutsats.
? Vi hade hoppats på ett annat resultat, är läkaren och forskaren Gregory N Connollys kommentar till The New York Times.