Det är läkemedelsföretaget Roche som nu fått ett europeiskt godkännande för att marknadsföra läkemedlet Zelboraf, vemurafenib, för behandling av patienter med malignt melanom som har en speciell genmutation. Det rör sig om patienter med en så kallad BRAF V600 mutation.
Behandlingen med Zelboraf godkändes i USA förra året tillsammans med ett medföljande test för BRAF V600 mutation.
Home 2012
Årlig arkivering 2012
Klart för ny behandling mot hudcancer
Hormonspiral skyddade bäst mot cancer
För nästan tio år sedan visade norska forskare vid universitet i Tromsø att kvinnor som använde hormonspiral som preventivmetod också fick ett skydd mot livmodercancer.
I en ny studie har forskarna funnit att också förstadier till livmodercancer försvinner hos kvinnor som använder spiralen.
? Hormonspiralen visade sig helt överlägsen jämfört med tablettbehandling. Alla kvinnor som använde spiralen svarade på behandlingen, säger professor Anne Ørbo till forskning.no.
I studien ingick 170 kvinnor som samtliga hade förstadier till livmodercancer.
En grupp behandlades med hormonspiralen och två grupper med olika doser tablettbehandling.
Hos gruppen som fick progesteronbehandling med spiral såg man en tillbakagång av förstadierna hos samtliga kvinnor, i gruppen kvinnor med låg dos progesteron i tablettform hos hälften av kvinnorna. Bland de kvinnor som fick den höga dosen avbröt hälften behandlingen på grund av biverkningarna.
Progesteron i tablettform är en vanlig behandling, men Anne Ørbo anser att många kvinnor som opererats, också yngre, bör kunna behandlas med hormonspiralen istället.
Hon hoppas nu att forskningen ska bidra nya nationella riktlinjer för behandling av kvinnor med förstadier till livmodercancer.
Samma molekyl men olika effekt
Forskare vid Umeå universitet har tidigare utvecklat en molekyl, FN075, som blockerar bakteriers hårliknande utskott. Utskotten används för att orsaka infektion och blockeringen gör att bakteriens infektionsförmåga bromsas. Molekylen används ännu inte i något läkemedel, men skulle kunna ha betydelse vid utveckling av nya antibiotika i framtiden.
De hårliknande utskotten är uppbyggda på samma sätt som amyloida proteiner som ses vid Parkinsons sjukdom.
? Vi testade därför om FN075 också kunde bromsa bildandet av amyloider hos ett protein som är inblandat i Parkinsons sjukdom. Men istället visade det sig att molekylen påskyndade bildandet av amyloida strukturer, säger Pernilla Wittung-Stafshede, professor i biologisk kemi och samordnare av projektet, i ett pressmeddelande.
Enligt Pernilla Wittung-Stafshede går det ännu inte att säga om effekten är positiv eller negativ rent medicinskt. Däremot kan forskarna med hjälp av de nya resultaten gå vidare och försöka utveckla små molekyler som kan påverka amyloidbildning.
Mässling sprids i Järna
Järna utanför Stockholm är ett centrum för antroposofin i Sverige och på orten finns en högre andel ovaccinerade än rikssnittet. Totalt har nu sju fall av mässling bekräftats, skriver Länstidningen Södertälje.
– Inkubationstiden är tio dagar och vi förväntar oss fler fall eftersom det handlar om en miljö med många ovaccinerade, säger Helena Hervius Askling, biträdande smittskyddsläkare vid Stockholms läns landsting, till tidningen.
Landstinget har nu gått ut med information till föräldrarna via skolorna och erbjudit gratis vaccin. Enligt Helena Hervius Asklund har landstinget erbjudit skolorna stöd, men de har sagt att de klarar sig själva.
Under förra året rapporterades flera mässlingutbrott runt om i Europa, bland annat i Danmark, Norge, Tyskland, Nederländerna, Spanien och Frankrike. Även Sverige hade under förra året fler fall av mässling, 26 jämfört med 6 under 2010.
Vaccination mot mässling ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet. Enligt statistik från Smittskyddsinstitutet är vaccinationstäckningen i Sverige runt 96 procent när det gäller polio, stelkramp, difteri, mässling, påssjuka, röda hund och kikhosta.
Ny antibiotikaresistent bakterie hittad i människa
Smittskyddsinstitutet, SMI, har under 2011 upptäckt en ny variant av MRSA i ett fåtal fall hos människa. Den nya varianten går inte att identifiera med hjälp av vanliga analysmetoder. Därför har SMI gått igenom prover från tidigare år och med en ny metod hittat ytterligare fall.
Efter upptäckten 2011 uppmanade SMI laboratorier och smittskyddsenheter i Sverige att skicka in misstänkta fall av resistenta stafylokocker till SMI för analys.
? Sedan vårt utskick har vi identifierat ett drygt tiotal isolat med denna variant vilket motsvarar cirka en procent av det totala antalet nyanmälda MRSA i Sverige under 2011. Även om det idag alltså inte finns något som talar för att denna nyupptäckta variant är ett stort problem för människa i Sverige så är det viktigt att vi har kontroll även på nya varianter, säger Karin Tegmark Wisell, chef för enheten antibiotika och vårdhygien vid SMI, på myndighetens webbplats.
Eftersom den nya varianten av MRSA nu har hittats hos både mjölkkor och människa, är det enligt Socialstyrelsen viktigt att fråga efter eventuella djurkontakter när man försöker spåra smittan.
Kronans droghandel löser problemet med sommarbemanning
Förra sommaren gjorde bristen på farmacevter det svårt för apoteken att klara bemanningen. I sommar löser Kronans droghandel bemanningsfrågan genom att låta var och en av de 70 medarbetarna på huvudkontoret sommarjobba två veckor på apotek. De som har farmacevtutbildning får arbeta som läkemedelsspecialister och expediera recept. Övriga får bland annat sitta i kassan och plocka varor.
? Framför allt kommer vi kunna ge en bättre service till våra kunder. Sen kommer medarbetarna på huvudkontoret kunna få en bättre inblick i vardagen på apoteken, något Kronans droghandel kommer ha nytta av under lång tid framöver, säger Conny Mathiesen, försäljningschef på apotekskedjan i ett pressmeddelande.
Att huvudkontorets personal täcker upp under juni, juli och augusti innebär inte att de blir snuvade på sin semester. Alla är garanterade minst tre veckors sammanhållen semester under perioden och tanken är att de också ska få välja arbetsort.
Oxikodon kvar i subventionen efter prissänkning
2011 inledde TLV en omprövning av alla läkemedel innehållande oxikodon. Eftersom TLV bedömde att morfin var effektmässigt likvärdigt, sänkte Mundipharma priset på oxikodon med totalt 65 miljoner kr för att fortsatt omfattas av högkostnadsskyddet.
Men TLV:s förstahandsval är fortfarande morfin, eftersom det är lika effektivt men till en ännu lägre kostnad. TLV bedömer dock att det finns ett värde av sortimentsbredd eftersom det på individnivå kan finnas skillnader i effekt och biverkningar mellan oxikodon och morfin.
Prissänkningen träder i kraft den 1 mars 2012. TLV väljer därmed att avsluta omprövningen i och med prissänkningen och behåller Oxynorm, Oxycontin, Oxycodone Ratiopharm samt Targiniq i högkostnadsskyddet.
Bakgrunden till omprövning är att oxikodon, som har funnits sedan början av 1900-talet, kostade långt mer än morfin. TLV bedömer att oxikodon och morfin är effektmässigt likvärdiga på patientgruppsnivå och därmed finns det i princip ingen anledning för priserna att skilja sig åt.
Mer pengar till FDA från industrin
De senaste fem åren har den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA till en tredjedel finansierats via avgifter från företag. Enligt nyhetsbyrån Reuters vill nu Barack Obama öka FDA:s budget med 17 procent, till totalt 4.5 miljarder dollar. Han föreslår att nästan hälften av budgeten, 45 procent, ska finansieras via avgifter från läkemedels- och livsmedelsindustrin. Enligt förslaget ska ungefär 10 miljoner dollar gå till nyanställning av 19 inspektörer som ska fokusera på Kina. Sexton av dem ska arbeta med tillsyn av livsmedels- och läkemedelsindustrin i Kina.
Även svenska Läkemedelsverket finansieras via avgifter från företag. Under 2010 finansierades deras verksamhet till 85 procent av avgifter och 15 procent av bidrag. Verkets totala omsättning under året var 612,5 miljoner kronor.
Kommunikationsenheten läggs ned
Medan den nya kommunikatonsstrategin utreds har den nuvarande kommunikationsenheten hamnat under personalenheten och personaldirektör Eva-Britt Örtegrens ansvar.
? Läkemedelsverket ligger ganska långt efter andra myndigheter och resten av världen, skulle jag säga, när det gäller kommunikationsstrategier. Det är till exempel få här som kan något om sociala medier och twitter säger Eva-Britt Örtegren.
Och det ska nu, Lars Dagerholt driva, enligt Eva-Britt Örtegren, men på enheten för vetenskaplig regulatorisk strategi.
Hela kommunikationsenheten läggs ned och medarbetarna kommer att erbjudas anställningar på andra enheter i organisationen.
? Vi är ju tyvärr en ganska anonym organisation i Sverige och behöver jobba mer tydligt utåt med våra frågor.
Enligt Eva?Britt Örtegren finns det ett uttalat behov från enheter inom Läkemedelsverket att man vill ha hjälp med att kommunicera sina frågor.
? Och det behovet har den nuvarande kommunikationsenheten haft svårt att ta hand om. Nu ska vi tänka nytt.
I dagsläget är ytterst oklart om myndigheten kommer att anställa någon ny kommunikationsdirektör.
? Jag tror inte det, i alla fall inte den närmaste tiden, säger Eva-Britt Örtegren.
Hon menar att tiden är ute för stora som hon beskriver tunga kommunikationsenheter.
Falskt cancerläkemedel i USA
Enligt nyhetsbyrån Reuters blev Roche kontaktat av en hälsovårdsmyndighet utanför USA, som informerade om en förfalskning av deras storsäljare Avastin. Det falska läkemedlet kommer inte från USA, men myndigheten vill inte avslöja vilket land det rör sig om.
Det förfalskade läkemedlet ser annorlunda ut jämfört med det äkta. Medan Avastin i USA marknadsförs av Roche:s företag Genentech, står istället Roche angivet på det förfalskade läkemedlet. Läkemedelsmärkningen är skriven på franska istället för engelska och även förpackningsnummer samt utgångsdatum skiljer sig från originalet. Enligt Genentech saknar läkemedlet det aktiva ämnet bevacizumab. Det är okänt hur mycket läkemedel som finns ute på marknaden och den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA informerar nu sjukvårdspersonal i USA.
?Vi arbetar tillsammans med FDA och polis för att utreda detta och fastställa källan till det förfalskade läkemedlet, samt förhindra ytterligare spridning.?, skriver Genentech i ett pressmeddelande.
Svenska läkemedelspriser i mitten
Resultatet av jämförelsen, som gjorts av TLV på uppdrag av regeringen, liknar den analys som OECD gjorde 2007, det vill säga att läkemedelsföretagen får jämförelsevis bra betalt för sina patenterade läkemedel i Sverige, medan den relativt låga handelsmarginalen för apoteken gör att utpriset hålls nere. Ökningen av marginalen i samband med apoteksomregleringen tycks inte nämnvärt ha påverkat det förhållandet när det gäller nyintroducerade patenterade läkemedel.
I TLV:s analys ingår 15 europeiska länder, bland annat de nordiska. I analysen har priset på 52 nyintroducerade patenterade läkemedel, som i Sverige ingår i läkemedelsförmånen jämförts.
TLV har utgått från listpriserna i jämförelseländerna, väl medvetet om att dessa ibland inte är de verkliga, eftersom det i flera av länderna finns system för rabatter. IMS Health Sweden som tagit fram underlaget har inte kunnat hjälpa TLV med att ta reda på dessa rabatter eftersom de ofta är hemliga och därför har man i analysen jämfört med ländernas officiella listpriser.
De här 52 nyintroducerade läkemedlen utgjorde en relativt liten del av försäljningsvolymen. Totalt sålde de för 53 miljoner kronor under en månad 2011, 2,7 procent.
? Jämförelsen gäller alltså ett antal nyintroducerade patenterade läkemedel med relativt höga kostnader per förpackning, understryker Love Linnér på TLV.
Den svenska apoteksmarginalen i ett internationellt perspektiv är låg mätt i procent, framför allt på läkemedel med högt försäljningspris.
Läkemedelsverkets kommunikationsdirektör slutar
Under senaste åren har det varit en mängd förändringar i Läkemedelsverkets ledningsgrupp. Hösten 2010 började Lars Dagerholt som kommunikationsdirektör på myndigheten och tog plats i ledningsgruppen. Nu lämnar han den och slutar som kommunikationsdirektör.
? Jag ska jobba med att utveckla den strategiska kommunikationen, men i en annan funktion inom myndigheten, säger Lars Dagerholt, och tillägger att det är ett första steg för att utveckla kommunikationsverksamheten.
? Det kommer att ske en mängd förändringar när det gäller Läkemedelsverkets kommunikationsstrategi under det här året.
Om man kommer att tillsätta en ny kommunikationsdirektör vet han inte.
? Vi kan inte berätta hela storyn idag, men den första effekten av omorganisationen är att jag kliver av.
Karo Bio stoppar läkemedelsförsök
Beslutet att avbryta en precis påbörjad fas-III studie på människa med läkemedelskandidaten kom efter att en långtidsstudie på hundar visar på förändringar i ledbrosket hos djuren. Skadorna blev synliga efter att djuren exponerats i tolv månader för den tänkta blodfettssänkaren och förekom i samtliga djur som behandlats med hög dos, men även de som fått lägre dos drabbades.
Eftersom företaget inte kan utesluta att det samma kan drabba människor läggs nu projektet ned.
De patienter som redan inkluderats i fas-III studien har använt preparatet under kort tid.
SKL efterlyser oberoende granskning av massvaccinering
Det har gått två år sedan H1N1, svininfluensan, svepte över världen och Sverige. Sverige valde att massvaccinera, och under de senaste dagarna har debatten huruvida det var rätt väg blossat upp igen.
?Vi vet att vi till en kostnad av 1,3 miljarder kronor förhindrade ett antal dödsfall och ett antal sjukdagar, men att epidemin ändå var relativt lindrig. Men vi vet också att vi har ett hundratal barn och ungdomar som sannolikt är invalidiserade för livet? skriver Göran Stiernstedt, chef för vård och omsorg vid Sveriges Kommuner och landsting, SKL, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
Han efterlyser därför en oberoende utvärdering om det var rätt metod att massvacciner och för att kunna dra lärdomar till kommande pandemiplanering.
Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, skriver i en egen debattartikel i SvD att enligt det myndigheterna visste 2009 så var en massvaccination nödvändig och viktig. Han påminner om att en pandemi kan leda till miljontals dödsfall och en havererad sjukvård.
?För att undvika sådana katastrofer var vi tvungna att massvaccinera oss mot svininfluensan. Det är lättare att uttala sig om framtiden med en backspegel än med en kristallkula. Hellre vaccin utan pandemi än pandemi utan vaccin.? skriver han.
Kurkumin effektivt på bananflugor med Alzheimers
Fem grupper av bananflugor med olika genförändringar som utvecklat tydliga Alzheimerssymtom matades med kurkumin. Det visade sig att de levde upp till 75 procent längre och behöll sin rörelseförmåga längre än de sjuka flugor som inte fått substansen.
Men forskarna såg ingen minskning av amyloid i hjärnan eller ögonen. Kurkuminet löste inte upp placken, utan påskyndade bildningen av fibrer genom att reducera mängden av plackens föregångsformer, oligomerer.
– Resultaten stärker vår uppfattning att det är oligomererna som är mest skadliga för nervcellerna. Vi ser nu att denna amyloidform går att påverka med små molekyler i en djurmodell. Inkapsling av oligomerer är så vitt vi vet en ny och spännande behandlingsstrategi, säger professor Per Hammarström, som lett studien, i ett pressmeddelande.
En teori om hur oligomerer kan starta sjukdomsförloppet är att de fastnar i synapser och hindrar trafiken av nervimpulser. En annan hypotes är att de orsakar celldöd genom att punktera cellmembranen.
Studien är publicerad i tidskriften PLoS One.
Victrelis kan hämma effekten av hiv-läkemedel
Mellan 10 och 15 procent av alla hepatit C-patienter har hiv. I en intern farmakokinetisk MSD-studie på friska frivilliga gavs Victrelis, som används vid kronisk hepatit C, tillsammans med hiv-läkemedlet Norvir (ritonavir). I kombination med dessa gavs också något av hiv-läkemedlen Reyataz (atazanavir), Prezista (darunavir) och Kaletra (lopinavir/ritonavir). Studien visar att koncentrationen av dessa tre minskade med i genomsnitt 49 procent, 59 procent respektive 43 procent. Även koncentrationen av Victrelis minskade med 45 procent när det gavs tillsammans med Kaletra, och med 32 procent när det gavs med Norvir kombinerat med Prezista. Det framgår av information från amerikanska läkemedelsverket FDA.
De här läkemedelsinteraktionerna kan vara kliniskt betydelsefulla för patienter med både kronisk hepatit C och hiv, eftersom de potentiellt sett kan minska effekten av läkemedlen, när de ges samtidigt. Det skriver MSD i ett informationsbrev till hälso- och sjukvårdspersonal i USA.
Läkemedelsinteraktioner har tidigare setts vid samtidig användning av Victrelis och hiv-läkemedlet Sustiva (efavirenz). Nu gör MSD interaktionsstudier med Victrelis och två andra hiv-läkemedel, Intelence (etravirine) och Isentress (raltegravir).
I augusti förra året godkändes Victrelis i EU som behandling mot kronisk hepatit C.