Home 2012

Årlig arkivering 2012

Metformin kan förhindra hjärtsjukdom

Amina Manzoor
-
0

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, visar i studier på råttor att metformin bidrar till att öka hjärtats pumpförmåga, förbättrar energibalansen, minskar ansamlingen av fett och minskar antalet hjärtceller som drabbas av apoptos. Metformin är ett läkemedel som används mot diabetes.
– Djuren i vår studie behandlades med metformin i ett helt år, vilket visar att effekten tycks vara över lång tid, säger Jörgen Isgaard, forskare vid Sahlgrenska akademin, i ett pressmeddelande.

Forskarna jämförde det med andra diabetesläkemedel, men där såg man inga positiva effekter på hjärtat. Vissa diabetesläkemedel har allvarliga biverkningar för personer med hjärtsjukdom. Forskarna hoppas nu att resultaten följs upp med studier direkt på patienter.

Studien har publicerats i tidskriften Diabetes.

Hopp om ny behandling mot infertilitet

Amina Manzoor
-
0

Teorin att kvinnor föds med alla ägg de någonsin kommer att ha kan vara fel. Det visar en studie som publicerats i tidskriften Nature Medicine.

Forskarna har följt upp tidigare studier på möss som visade att de stamceller som utvecklas till att producera ägg spontant genererade oocyter, omogna äggceller, i laboratorieförsök. Nu visar forskarna i ytterligare försök att de äggen kan bli befruktade och utvecklas till embryos.

Studien ger hopp om nya möjligheter att behandla infertilitet hos kvinnor. Enligt forskarna finns det likheter i äggstockarna mellan kvinnor i fertil ålder och vuxna möss. Det öppnar upp för möjligheterna med ett oändligt antal ägg i framtiden.

Fågelinfluensans dödlighet kan ha överskattats

Amina Manzoor
-
0

Forskarna har gjort en metaanalys och kommit fram till att många fler infekterats av H5N1-viruset eftersom WHO inte räknat in personer på landsbygden som inte kunnat ta sig till sjukhus, personer som inte har några symtom och andra faktorer. Som stöd för detta visar blodprover från 14 000 personer att mellan 0,2 till 5,6 procent smittats av viruset.

Enligt forskarna innebär det att flera miljoner av världens befolkning ska ha smittats av viruset, de flesta utan att märka av det. Det betyder att dödligheten skulle vara mycket lägre, under en procent, skriver Reuters.

Metaanalysen spär på en debatt som väcktes i slutet av förra året efter att amerikanska myndigheter ville få tidskrifterna Nature och Science att låta bli att publicera artiklar om hur fågelinfluensan lättare kan spridas till människor eftersom risken att informationen skulle hamna i fel händer var för stor. Forskargrupperna pausade därefter frivilligt sin forskning under några månader. Enligt WHO behövs en analys av säkerhetsfrågorna kring studierna, men sedan bör de alltså bli tillgängliga.

Lättare att spåra magsjuka

Amina Manzoor
-
0

I september 2008 spreds magsjuka i Lilla Edet utanför Göteborg och 2 400 personer drabbades. Kommunens vattenverk misstänktes vara smittkälla. Nu har forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, djupare analyserat utbrottet av calicivirus.

Resultatet visar att smittan spreds till dricksvattnet av friska men smittbärande invånare längs Göta Älvdalen.
– Vår analys visar att föroreningen av dricksvattnet tycks ha varit omfattande, och att betydande mängder förorenat avloppsvatten kan ha spolats ut i älven i samband med den höstens kraftiga regn. Men analysen visar att smittan orsakades av ett stort antal olika calicivirusstammar, varav en ny virusstam som inte tidigare karakteriserats. Vår slutsats av detta är att smittan sannolikts spreds till dricksvattnet från invånare i Lilla Edet och/eller uppströms därom, som var friska bärare av alla dessa calicivirus, säger forskaren Tomas Bergström i ett pressmeddelande.

Genom studierna av virusutbrottet har Tomas Bergströms forskargrupp lyckats utveckla en metod som inte två till tre dagar kan bestämma vilka calicivirus som ligger bakom ett smittoutbrott. Tidigare tog detta flera månader.

Studien har publicerats i tidskriften Applied Environmental Microbiology.

Nikotintuggummi ökar risken för kolik hos barn

Amina Manzoor
-
0

Tidigare har man trott att nikotinläkemedel är säkra att använda för gravida. Nu visar en dansk studie att det inte är så. Forskarna gick igenom data av 63 000 kvinnor som fått barn mellan 1996 och 2002. Av dem hade runt 15 000 rökt under graviditeten, 1 200 hade använt nikotinläkemedel och rökt någon gång under graviditeten och 207 kvinnor hade enbart använt nikotinläkemedel.

Av de kvinnor som aldrig rökt fick sju procent av barnen kolik. Bland de kvinnor som rökte fick nio procent av barnen kolik och av de kvinnor som använde nikotinläkemedel fick elva procent av barnen kolik. Studien undersökte däremot inte hur mycket nikotin kvinnorna använde.

Forskarna påpekar att nikotinläkemedel är bättre än att den gravida kvinnan röker, eftersom rökning ökar risken för andra sjukdomar hos barnet. De påpekar att studien inte ska få gravida som inte kan sluta röka på annat sätt att sluta använda nikotinläkemedel, men menar att det behövs fler studier om säkerheten med dessa.

Kolik är när ett friskt spädbarn skriker mer än tre dagar i veckan utan synbar förklaring. Det är inte farligt men kan vara mycket ansträngande för familjen. Det försvinner vid tre-fyra månaders ålder.

Studien har publicerats i tidskriften Pediatrics.

Nya riktlinjer för hur säkerheten med läkemedel ska övervakas

Läkemedelsvärlden
-
0

GVP syftar till att förbättra säkerheten för patienter genom att stärka säkerhetsövervakningen i EU. De täcker läkemedel som har godkänts centralt av EMA samt läkemedel som är godkända på nationell nivå.

GVP-riktlinjerna finns att läsa på EMA:s webbplats och kommentarer ska komma in till EMA till den 18 april. Riktlinjerna riktar sig såväl till innehavare av godkännanden för försäljning av läkemedel för humant bruk som till de nationella ansvariga myndigheterna i EU.

De första sju modulerna är nu publicerade och täcker in:

? Vägledning om systemen för säkerhetsövervakning och deras kvalitetssystem,

? Master File, som avser systemet för säkerhetsövervakning på läkemedelsföretag,

? Riskhanteringssystem för godkända läkemedel,

? Rapportering av biverkningar,

? Periodiska säkerhetsrapporter (PSUR),

? Säkerhetsstudier efter godkännande (PASS), och

? Signaldetektion (övervakning av biverkningsprofilen för enskilda eller grupper av läkemedel).

De återstående nio modulerna för hela GVP-paketet är under utveckling och kommer att släppas på remiss senare under året.

Hälsodagbok minskar behov av sjukhusvård

Läkemedelsvärlden
-
0

I drygt ett år har 15 personer med svår hjärtsvikt fått vård i hemmet via Linköpings avancerade hemsjukvård, LAH, med stöd av Hälsodagboken. Projektet har fallit så väl ut att det nu får förlängning.

Varje morgon rapporterar patienterna sin vikt och andfåddhet med hjälp av en digital penna. De antecknar också vilka mediciner de har tagit och kan även skriva meddelande till de sjuksköterskor som tar emot rapporten. Är något värde alarmerande plingar det till i sjuksköterskornas mobil och de kan snabbt rycka ut.

? Under det år pilotstudien pågått har ingen patient behövt åka till sjukhus på grund av försämring i sin hjärtsvikt, berättar Leili Lind, universitetslektor vid institutionen för medicinsk teknik, forskare på Santa Anna IT research institute och projektledare och forskningsansvarig för Hälsodagboken.

Just sjukhusinläggningar är annars vanligt för patienter med svår hjärtsvikt. Varannan patient kommer tillbaka till sjukhuset inom 3-6 månader. Eftersom det i Sverige finns mellan 200 000 och 300 000 personer som lider av hjärtsvikt finns både pengar, oro och lidande att spara.

? Våra preliminära resultat visar att patienterna upplever en ökad trygghet och större delaktighet.

Pilotprojektet har fallit så väl ut att det nu får en fortsättning på 2,5 år, och ska även testas på patienter med KOL.

Verket tilldelades en tredjedel av EU-utredningarna 2011

Läkemedelsvärlden
-
0

Totalt tilldelades Läkemedelsverket utredningsuppdraget som rapportör eller medrapportör för 53 inkomna centrala ansökningar av totalt 192 inom EU, vilket motsvarar 28 procent. Samma siffra för 2010 var 53 av 199, 27 procent. Av dessa utgör 27 nya produkter, jämfört med 29 för 2010.

Tilldelning i EMA:s vetenskapliga kommittéer sker i konkurrens med andra nationella läkemedelsmyndigheter i EU. Under 2011var det enbart Storbritannien som tilldelades en större andel utredningar. En så hög svensk andel visar på ett fortsatt stort förtroende för Läkemedelsverket via tidigare utredningar, engagemang inom EU och insatser inom till exempel vetenskaplig rådgivning, skriver verket i sin årsredovisning för 2011.

Eftersom rapportören även har ansvar för ändringar och övrig uppföljning av produkten innebär stort engagemang som rapportör också ett stort antal sådana ärenden.

Karo bio säger upp 16 anställda

Amina Manzoor
-
0

I höstas presenterade läkemedelsföretaget ett antal kostnadsbesparingar, med bland andra personalneddragningar. Uppsägningarna av 16 anställda innebär kostnadsbesparingar på 17 miljoner kronor per år.

För en vecka sedan meddelade företaget att man avbryter försöket med sin kolesterolsänkare, eftersom det gett broskskador i djurförsök. Eftersom det inte gick att utesluta att även människor kan drabbas lades projektet ned.

Kombinationsvaccin ökade risken för feberattack

Amina Manzoor
-
0

Forskarna studerade data från de nationella hälsoregistren av 380 000 barn födda i Danmark mellan 2003 och 2008. I det danska barnvaccinationsprogrammet ges ett kombinationsvaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Haemophilus influenzae typ b vid tre, fem och tolv månaders ålder.

Forskarna fann att drygt 7 800 barn, eller strax över 2 procent, hade diagnosticerats med feberattacker när de var 18 månader gamla. Av dessa hade 17 fått det efter den första sprutan, 32 efter den andra och 201 barn efter den tredje sprutan. Av dessa hade 9 barn fått feber samma dag som den första sprutan, 12 fått feber samma dag som den andra sprutan och 27 samma dag som den tredje sprutan. Men risken avtog snabbt och efter en vecka fanns ingen ökad feberrisk för barnen. Den absoluta risken för feber var dock låg, kommenterar forskarna.

Studien fann inte någon ökad risk för epilepsi för vaccinerade barn jämfört med ovaccinerade. Den har publicerats i The Journal of the American Medicine Association.

EMA: Nyttan överväger riskerna med Trasylol

Amina Manzoor
-
0

Trasylol (aprotinin) används för att motverka stora blödningar vid operationer, men Bayer stoppade självmant försäljningen efter att det utvärderats i den kanadensiska BART-studien. Studien stoppades eftersom det fanns en ökad dödlighet bland patienterna som behandlades med läkemedlet.

Nu har den europeiska läkemedelsmyndighetens (EMA) vetenskapliga kommitté (CHMP) utvärderat nyttan och riskerna med aprotinin och granskat all tillgänglig data. Slutsatsen är att nyttan överväger riskerna för patienter med hög risk för stor blodförlust och som ska genomgå by pass-operation av hjärtats blodkärl. EMA rekommenderar därför att EU-kommissionen godkänner att Trasylol åter får marknadsföras.

Kan en superdator bli läkare?

Anna Johansson
-
0

Mats Olsson är framtidsstrateg på Kairos Future och författare till rapporten The data explosion and the future of health. I sitt föredrag pratade han om en digital hälsorevolution och gav flera exempel på tekniska lösningar som redan finns idag inom hälso- och sjukvården, men det är en fråga om att ta den till sig. Ett exempel är webbtjänsten Patients like me, som innebär att patienterna accepterar att dela med sig av personlig data om sin läkemedelsbehandling och biverkningar, för att bidra till bättre hälsa för andra. Ett annat exempel är en liten sensor som opereras in på ett av hjärtats artärer hos patienten och samlar in realtidsdata, som i sin tur överförs trådlöst till patientens behandlande läkare. På det sättet behöver patienten inte besöka läkaren för kontroll lika ofta. Under ett år ledde detta till 38 % färre sjukhusvistelser.

Mats Olsson talade också om svårigheten i att uppnå kostnadseffektiv klinisk forskning, en svår nöt att knäcka för läkemedelsindustrin idag. Lösningen kan vara virtuella kliniska prövningar, där patienten inte behöver träffa sin läkare, utan data kan samlas in med hjälp av tekniska lösningar. Frågan Mats Olsson ställer sig är hur vi ska göra oss konkurrenskraftiga i en värld som exploderar av digital information?

I det nya hälsosystemet sätter Mats Olsson patienten i centrum, och betonar vikten av att samla all patientdata i ett och samma elektroniska system. Han beskriver dagens ?föråldrade? patientjournaler som ?stentavlor? och sa att ?Vården har inte ett vetenskapligt problem, utan ett informationshanteringsproblem?.

Så var står vi idag? Enligt Mats Olsson är hälso- och sjukvården medvetna om situationen vi befinner oss i och vi är redo för förändring.?Vi pratar om det verkliga paradigmskiftet, och det är självklart att det inte kommer vara fritt från konflikter?, konstaterade han, och betonade att både sjukvård och patienter måste ge sig hän till det nya.

Mats Olsson talade också om ?Det digitala utanförskapet? och att det är en stor utmaning att få med alla in i det nya hälsosystemet. Många av dem som inte är med på banan är lågutbildade äldre, och kanske är det just de som behöver vården som mest. Han påpekade att år 2020 kommer 4 miljarder människor att vara uppkopplade på något sätt. Det är dit vi är på väg.

Efter föredraget följde en öppen intervju och diskussion, där Fredrik Hed ställde frågor till Mats Olsson. Drygt 50 personer satt i publiken. Fredrik Hed frågade hur det ska gå för alla de som inte är uppkopplade och som inte är en del av den digitala världen. Enligt Mats Olsson behöver man ställa sig frågan hur stödfunktionerna i det nya samhället ser ut. Stödfunktionerna måste se till att vi får med alla. Fredrik Hed ställde frågan om vi kan komma att ha olika nivåer i sjukvårdssystemet, där det kommer finnas en ?bassjukvård? som alla kan ta del av, men att det utöver detta finns högre nivåer för dem som delar med sig av sina data. Enligt Mats Olsson är det fullt tänkbart att det kommer bli så.

En fråga från publiken gällde hur teknikskeptisk man är inom sjukvården. Enligt Mats Olsson är det ganska otacksamt att vara innovatör i Sverige. ?Grejerna finns, men det händer inget. Det finns en vilja, men politikerna måste fatta besluten?, sa han.

Fredrik Hed frågade Mats Olsson hur han tänker framåt i tiden till år 2020-2030. Är det en positiv känsla eller är han bedrövad över hur vi ska klara det här? Han svarade att det egentligen bara är en fråga om hur mycket smärta vi kan ta innan vi lyckas och tvingas förändra situationen. Han ser positivt på framtiden, men sa att vi måste våga släppa på vissa principer för att kunna bli en del av den digitala hälsorevolutionen.

Nya regler för vaccinationsprogram blir riksdagsfråga i vår

Ingert Nilsson
-
1

Till årsskiftet 2013 är det regeringens förhoppning att de nya reglerna för de nationella vaccinationerna ska träda i kraft. Propositionen är nu hos lagrådet för granskning och kommer därefter att lämnas över till riksdagen för beslut, troligen innan sommaren.

Förslaget till proposition har i stort följt utredarens förslag som att det i framtiden blir regeringen och inte Socialstyrelsen som beslutar vilka sjukdomar som vaccinationsprogrammet ska omfatta. Det sedan länge efterfrågade hälsodataregistret ska också införas.

Däremot anser inte regeringen att upphandlingen av vaccinerna ska ske nationellt. Utredaren ansåg att vaccinerna till de nationella programmen skulle upphandlas centralt i nationella upphandlingar och finansieras av staten. Ansvaret för genomförandet skulle enligt utredningens förslag ligga kvar hos landstingen.
– Vi ser inte att det var möjligt att bygga upp en statlig upphandlingsfunktion som hanterar enbart de här vaccinerna, säger Anders Klahr på Socialdepartementet.
– Jag tror inte heller att till exempel HPV-upphandlingen skulle ha skett på ett annat och bättre sätt om staten skött det. Det hade nog blivit överklaganden i alla fall, eftersom det per definition är en svår hantering.

 

 

Läkemedel mot ovanlig cancer godkänt

Ingert Nilsson
-
0

EU-kommissionen har nu godkänt Caprelsa (vandetanib) för behandling av aggressiv och symtomatisk medullär sköldkörtelcancer hos patienter där sjukdomen inte går att operera.

Caprelsa är det första godkända läkemedlet i Europa för behandling av framskriden medullär sköldkörtelcancer (MTC).
MTC är en ovanlig sjukdom, med dålig prognos. Omkring 25 procent av alla fall beräknas vara ärftligt betingade.
Behandlingen godkändes som särläkemedel av den amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA våren 2011 och är också godkänt i Kanada.

Kampanj mot utbytesregler

Ingert Nilsson
-
0

Medicinskåpet kallar Sveriges apoteksförening sin kampanj där man vill visa problemen med dagens modell för generiskt utbyte.

I grunden är det bra att byta dyra originalläkemedel mot billigare kopior när patent gått ut. Men dagens system är inte patientsäker och har gjort vardagen absurd för såväl apotekspersonal som patienter hävdar föreningen.

Dessutom är det nuvarande regelsystemet patientosäkert hävdar organisationen och hänvisar till en studie i vilken det ska framgå att 200 000 patienter felmedicinerar årligen på grund av det generiska utbytet.

På sajten får besökaren följa patienten Elsa med vanliga åkommor som diabetes, högt blodtryck och högt kolesterolvärde och hur hennes medicinskåp förändras under ett år och alla olika förpackningar hon tvingas hantera.

På webbsidan lanserar apoteksföreningen sin modell för generiskt utbyte som bland annat bygger på att apotekskedjorna ska få ingå avtal med läkemedelsföretagen. Det skulle resultera i bättre tillgänglighet till läkemedel, och patienterna skulle inte tvingas byta förpackning varje gång de ska hämta ut sina mediciner, menar föreningen.

Poäng på läkemedel är olagligt

Ingert Nilsson
-
0

I och med domen i Kammarätten är det förbjudet för Kronans Droghandel att registrera poäng på Medmera Visa kortet för de läkemedel inom läkemedelsförmånen som apotekskunder hämtar ut på apoteket.
Domen slår fast att det är olagligt att samla poäng på läkemedel som sedan omvandlas till rabatt.
? Kammarrätten har gått på vår linje i sin tolkning, säger Inger Erlandsson, chef för TLV:s apoteksavdelning.

Eftersom det är Kronans droghandel som betalar Medmera Bank en viss ersättning med en viss procent per genererad poäng är det i praktiken Kronans droghandel som betalar ut rabatten till kunderna, är domstolens slutsats. Och därmed är det i strid med läkemedelslagen.

Ett liknande fall som gäller ICA-Curas koppling till poängsamlande på kort ligger hos förvaltningsrätten i väntan på Kammarrättens utslag.
Kronans droghandel kan försöka får Kammarrättens utslag prövat i Högsta förvaltningsdomstolen.
? Men vi har ännu inte fattat något beslut, våra jurister håller för tillfället på att tolka domen, säger Andreas Rosenlund, informationsdirektör på apotekskedjan.

1...373839...45Sida 38 av 45