Statistiken bygger på uppgifter rån 1 154 apotekare inom samtliga avtalsområden som fått svara på frågor om sin lön. Bland de 366 apotekare som är anställda på ett öppenvårdsapotek är medianlönen på 29 470 kronor i månaden. De 387 som har anställning inom industrin har en högre medianlön på 46 400 kronor enigt statistiken.
Lönerna är omräknade till att motsvara 40 timmars arbetsvecka för samtliga.
Det blir ingen månadsersättning till de apotekar- och receptariestudenter som gör sin praktik på Kronans Droghandel i höst. Det meddelar företaget idag. Istället får studenterna efter avslutat praktik en engångssumma, så kallad gratifikation. För apotekarstudenter handlar det om 12 000 och för receptarier 5 000 kronor. Skillnaden beror enligt företaget på att praktikerna är olika långa.
Kronans Droghandel väljer i och med detta en annan modell än Apoteket AB, Medstop och Apotek Hjärtat som i normalfall inte kommer att ge någon ersättning alls till studenter. Apoteket AB har meddelat att en viss ersättning för dubbla boendekostnader kan utgå. Vårdapoteket, Apoteksgruppen, Cura och Doc Morris har ännu inte lämnat besked i frågan.
Från Kronans Droghandel säger man att de vill värna om praktikanterna.
– För oss är praktikanterna en viktig rekryteringsgrupp som vi vill värna om lite extra. Många praktikanter får någon form av anställning på sin praktikplats och därför vill vi fortsätta vara attraktiva för dem, säger Ninni Skagerfält, HR-direktör på Kronans Droghandel.
Företaget kommer också att ta fram ett praktikprogram, något som blir klart först 2013.
SwedenBIO välkomnar initiativet till en Nationell Läkemedelsstrategi och de fem långsiktiga mål som förstudien identifierat.
Särskilt Mål 4: ?Attraktivitet för innovation av produkter och tjänster ? är angeläget för såväl patienter med otillfredsställda medicinska behov som för våra medlemsbolag. Detta mål är som vi ser det också en förutsättning för att nå Mål 1: ?Medicinska resultat och patientsäkerhet i världsklass på läkemedelsområdet?. Innovation måste genomsyra hela kedjan forskning, utveckling och användning av nya läkemedel.
Tyvärr finns indikation på att svensk sjukvård utvecklas i motsatt riktning mot de uppsatta målen i Läkemedelsstrategin. I den nyligen publicerade engelska studien ?Extent and causes of international variations in drug use? hamnar Sverige på plats 13 av 14 när det gäller användandet av nya läkemedel vilket bara kan beskrivas som underkänt. Det är bland annat för att vända den utvecklingen Läkemedelsstrategin kan ha en avgörande roll.
Det största problemet med dagens kostnadsmodell är att den inte tar hänsyn till de samhällsvinster som uppstår när en patient snabbare kan återgå till arbete på grund av tillgång till bästa möjliga mediciner. Det offentliga som ?köpare? av diagnos och behandlingar för sina medborgare har en avgörande roll för att dessa mål ska uppnås.
Vi välkomnar den insikt och vilja till handling som forskningsminister Jan Björklund ger uttryck för (bla i DI 21/2 ? Så ska ministern få fart på forskningen?) och hoppas att den andan också kommer att spegla regeringens arbete med Läkemedelsstrategin!
På SwedenBIO arbetar vi för en Life Science-bransch som präglas av innovativ forskning och leder till innovativa läkemedel, medicinsktekniska och diagnostiska instrument och teknologier. De forskande bolagen står inför en uppsjö utmaningar på vägen från forskning till produkt. Vad blir signalen till bolagen och patienterna om vi inte förskriver nya innovativa mediciner? Vad blir de samhällsekonomiska konsekvenserna av detta?
Detta är frågor SwedenBIO tycker bör diskuteras i en nationell läkemedelsstrategi. SwedenBIO kommer bistå på alla sätt för att Sverige ska återfå ett konkurrensmässigt klimat för vården och Life Science-industrin.
Per Lindquist
PhD, MSc
Projektledare SwedenBio
SwedenBIO, den nationella branschorganisationen för Life Science-företag
i Sverige företräder knappt 200 bolag. Medlemsbolagen inkluderar
läkemedelsutvecklande, läkemedelsproducerande, medicintekniska,
diagnostiska och instrumentföretag men även bolag verksamma med kliniska
prövningar, patent- och advokatbyråer, investerare och regionala
?Bio-regioner?. Tillsammans representerar dessa organisationer hela
ekosystemet inom Life Science-industrin.
Omkring 30 miljoner människor uppskattas vara drabbade av någon form av sällsynt sjukdom inom EU. Det är ofta svårt att få läkemedelsföretag att satsa på utveckling av behandlingar mot dessa beroende på dyra kostnader och de av naturliga skäl, väldigt små marknaderna.
Som ett sätt att motivera forskning och utveckling av dessa typer av läkemedel har europeiska EMA och amerikanska motsvarigheten FDA och National Institute of Health, NIH inlett ett samarbete för att koordinera framtagandet av så kallade orphan drugs, eller särläkemedel. I slutet av 2010 gick Europakommissionen ut med att de skulle satsa mer än 100 miljoner euro på forskning och utveckling, inklusive kliniska prövningar, av lovande kandidater som härstammar från EU.
Representanter från Europakommissionen och NIH kommer också att ha regelbundna möten för att diskutera vilka typer av samarbeten som är de mest gynnsamma inom området. Både inom EU och i USA har man sedan tidigare genomfört regulatoriska åtgärder som syftat till att snabb på utvecklingen av särläkemedel. I USA finns sedan 1983 US Orphan drug act och i EU har vi sedan tio år tillbaka EU oprhan medicines regualation. Men, konstaterar både kommissionen och NIH, det behövs ytterligare åtgärder och incitament för att driva på utvecklingen. Bland annat har en särskild expertgrupp utsetts inom EU för orphan drugs, med representanter från bland annat industrin ingår.
Inom det gemensamma initiativet har man också konstaterat att det behövs flera samarbeten mellan offentliga institutioner och akademi och privat industri. Flera stora läkemedelsföretag som Pfizer och Glaxosmithkline har satt nyligen beslutat att sätta upp särskilda enheter för sällsynta sjukdomar.
I EU definieras en sjukdom som sällsynt som den drabbar färre än fem av 10 000 medborgare.
Enligt en nyligen publicerad rapport från den amerikanska branschorganisationen Phrma finns för närvarnade 460 läkemedel under utveckling mot sällsynta sjukdomar i USA. Störst antal, 107 av dem, riktar sig till ovanliga typer av cancer, 67 för genetiska sjukdomar som cystisk fibros och 37 för neurologiska sjukdomar.
Samsung, här mest förknippat med elektronikprodukter, är Koreas största företagsgrupp med förgreningar inom en rad områden. I en ökad satsning på hälsa och sjukvård har man nu tillsammans med företaget Quintiles planerat en anläggning för kontraktstillvekning av biologiska läkemedel mot cancer och artrit.
Enligt Samsung är projektet en del aven ökad satsning på nya tillväxtmarknader där grön energi och sjukvård är två delar. Samsungs vice president Kim Tae Han säger till Reuters att de planerar bygga en fabrik i Incheon i Sydkorea under första halvan av i år och att produktionen ska vara igång under 2013.
Samsung har också planer på att börja producera biosimilairs, kopior av biologiska läkemedel, inom bland annat cancersjukdomar, ett projekt som de säger de ska presentera senare under året. Omkring 2 miljarder dollar kommer företaget att satsa på utveckling och produktion av biologiska läkemedel till en början.
Tidigare studier har visat att kvinnor med HER2-positiv bröstcancer som behandlas med Herceptin (trastuzumab) har en ökad överlevnad upp till två år. Enligt en ny studie som publicerats i Lancet Oncology gör behandlingen att risken att drabbas av återfall minskar upp till fyra år.
Det är resultat från den internationella så kallade HERA-studien där ett hundratal svenska patienter ingår som visar på den ökade överlevnaden. Där har kvinnor som behandlats med Herceptin under ett år efter sedvanligt kemoterapi visat på en återfallsfri överlevnad på 78,6 procent efter fyra år jämfört med 72,2 procent i gruppen som enbart fick kemoterapi. I kontrollgruppen ingick från början 1698 patienter och i trastuzumabgruppen 1703.
I en kommenterande artikel påpekar den finska forskaren Heikki Joensuu från Helsinki university hospital att det intte fanns någon signifikant skillnad i dödsfall mellan de båda grupperna men att det kan ha berott på det höga antal patienter som gick över från kontrollgruppen till trastuzumabgruppen under studiens gång
Tidigare studier har visat att Herceptin kan öka risken för hjärtsjukdom något som bekräftas även i den nya studien.
Det danska institutet, IRF, har gått igenom data från den svenska registerstudie där forskare från Karolinska universitetssjukhuset jämförde överlevnaden hos personer som behandlades med kandesartan och losartan mot hjärtsvikt. Studien publicerades i JAMA i början av januari och fick mycket uppmärksamhet. Slutsatsen i den var att personer som behandlas med losartan har 43 procent ökad risk att dö under en femårsperiod, jämfört med dem som får behandling med ARB-läkemedlet kandesartan.
Forskarna bakom den danska genomgången menar att studien har flera brister som gör att en sådan slutsats inte kan dras. Bland annat skriver de att de båda patientgrupperna inte var jämförbara då personerna i den losartanbehandlade gruppen var betydligt äldre och hade svårare symptom av hjärtinsufficiens än de i kandersatangruppen. I losartangruppen var komorbiditeten också av bland annat ichemisk hjärtsjukdom, diabetes och lungsjukdom högre än i den andra gruppen.
De pekar också på att bortfallet i kandersatangruppen var väsentligt högre än i losartangruppen och att läsarna ges intryck av att dosen losartan motsvarade dosen kanadersatan, trots att dosen kandersatan var tredubbelt så stor.
De danska författarna menar att den typ av studie som ligger till grund för JAMA-artikeln inte kan användas som grund för om den ena behandlingen är bättre än den andra utan bara förmedla en hypotes om läget.
Det blir läkaren och bioteknikbolaget Sentoclones före detta vd Johan Järte som blir ny vd på life science-företagens branschorganisation Sweden Bio. Det meddelade organisationens styrelse på torsdagen. Johan Järte är för närvarande vd för företaget Cath Print och arbetar också som överläkare på röntgenavdelningen på Norrtälje sjukhus.
Johan Järte har förutom på Sentoclone tidigare arbetat på bland annat Pharmacia, Janssen-Cilag och Serono. Han tillträder som vd den 1 juni i år. Den tidigare vd:n för Sweden Bio, Mats Berggren, lämnade tjänsten i mitten av december.
Den strategi som EMA lanserar är en del av myndighetens så kallade Road Map 2015. Som en del av den vill man särskilt lyfta fram kontroll och uppföljning av läkemedelsbehandling till den åldrande europeiska befolkningen. Syftet med strategin är att försäkra sig om att äldre personer får läkemedel som är av hög kvalitet och som på adekvata sätt har testats på och utvärderats för just den åldersgruppen.
Som regulatorisk myndighet skriver EMA att de kommer arbeta för att deras riktlinjer innehåller bra information om hur läkemedel till äldre ska utvecklas och ge råd till företag som utvecklar nya läkemedel om hur de bör gå till väga. Till exempel om hur många äldre personer som bör ingå i en klinisk prövning inför e ansökan om marknadsgodkännande.
Myndigheten ska också identifiera metoder och verktyg som kan användas för att utvärdera läkemedel i speciellt känsliga grupper, som äldre. De kommer också att sätta upp en expertpanel som vid behov kan arbetar med geriatriska frågor
Fram till i november var Martin Nicklasson vd för Swedish orphan biovitrum, Sobi då han lämnade företaget. Än så länge har ingen efterträdare till honom annonserats men tre andra rekryteringar till ledningen har gjorts.
Ny finanschef blir Lars Sandström, Stefan Fraenkel blir chef över område affärsutveckling och Åsa Stenqvist blir informationsdirektör. Hon ersätter Erik Kinnman som lämnar företaget. Bland övriga förändringar märks att arbetet med fusioner och förvärv kommer att ledas av Göran Arvidson som fortsatt kommer att vara medlem i ledningsgruppen och rapportera till vd i sin nya roll.
Sylvain Forget, regionchef för Västeuropa samt chef för Sobis dotterbolag i Frankrike, kommer också att ingå i ledningsgruppen för att öka internationellt fokus.
Olika former av genetiska självtest blir allt populärare. Senast i raden lanseras ett test som ska visa om du är immun mot vinterkräksjukan. Omkring 20 procent av Sveriges befolkning bär på en variant av genen FUT2 som gör att de är skyddade mot calcivirus, det virus som orsakar vinterkräksjukan. Förändringen gör att viruset inte får något bra fäste i tarmen. Testet, från företaget Dynamic Code, görs genom att ta ett prov med en bomullspinne som skickas in för analys.
Enligt företaget bakom testet ser man flera målgrupper.
– De vetgiriga som vill ha kontroll på sin vardag, högriskpatienter som kan behöva sjukvårdsbehandling om de smittas och även vissa arbetsplatser för personalplanering under vinterkräksjukeperioden. Med 99,5 procents metodologisk säkerhet kan nu de personer som vill veta enkelt få ett snabbt svar, säger Anne Kihlgren, vd för Dynamic Code i ett pressmeddelande.
Men testet riskerar att vagga in folk i falsk trygghet eftersom en person som enligt testet är immun ändå kan smitta andra.
– Att man inte själv får några symptom betyder inte att du inte kan föra viruset vidare till andra. Calciviruset kan lever på händerna i ett antal timmar och i en heltäckningsmatta i flera veckor. Det behövs väldigt lite för att smitta någon, säger Inger Andersson von Rosen, sakkunnig läkare på Socialstyrelsen som arbetar med smittsamma sjukdomar.
Hon menar att det kan finnas en etisk problematik med testet om man blandar ihop immunitet med sterilitet. Det finns dessutom en gråskala där FUT2-genen kan vara mer eller mindre aktiv.
– En person kan ha en liten benägenhet att drabbas och uppfattar det kanske inte som vinterkräksjukan utan som att man är lite kymig i magen. Även de som har FUT2-genen kan alltså vara vektor för viruset vilket man bör vara medveten om.
Apotekarsocieteten är väldigt positiva till att regeringen tar ett krafttag kring hela läkemedelsanvändningsområdet och därmed patientsäkerheten. Läkemedelsområdet är dock väldigt omfattande och ryms inte till sin helhet i den presenterade förstudien till strategin.
Forskningen är ett exempel. Det spelar ingen roll om vi kommer till rätta med läkemedelsanvändningen så länge inte forskningen får utvecklas så att vi får fram nya innovativa läkemedel för framtiden. Att basera hela läkemedelsbehandlingen på generiska produkter håller inte i längden. Ett annat faktum är att strategin är just nationell medans hela läkemedelsområdet är globalt. Sverige har en oerhört stark ställning när det gäller att utveckla nya läkemedel till gagn för sysselsättning och exportintäkter, men statistik från de senaste tio åren indikerar att detta snart kan vara historia.
I förstudien slogs fem mål fast för den nationella strategin. Det första målet är att nå medicinska resultat och patientsäkerhet i världsklass. För att nå dit så förutsätter detta att den kliniska forskningen stärks. Statistik inom området indikerar att krafttag måste till för att vända en väldigt negativ trend. På bara sex år, mellan 2004-2009 så har antalet startade kliniska prövningar i Sverige (Fas I-IV) minskat från 262 till 187 (-29 %), antalet centra från 1063 till 575 (-46 %) och antalet patienter som deltar i studierna från 8207 till 5447 (-34 %).
Apotekarsocieteten har, genom sin sektion för kliniska prövningar, ständigt pågående arbete för att stärka kvaliteten på de praktiska komponenterna i kliniska prövningar såsom till exempel kvaliteten på insamlad information.
Genom ökad precision på de svenska siten bör attraktionskraften påverkas i positiv riktning. Flera olika utredningar som lämnat förslag om hur man ska vända trenden inom området har presenterats. En återkommande rekommendation är att lyfta fram den kliniska forskningen som ett meritvärde för läkarna/forskarna inom landstingen. Idag är målen för ensidigt inriktade mot att producera vård.
En väl fungerande klinisk forskningsmiljö är också förutsättningen för att hela Lifescience sektorn ska utvecklas. Samma sak för tillverkningsindustrin. Blir någon del eftersatt ökar risken för att andra delar i läkemedelskedjan försvinner utomlands.
Det minskande antalet kliniska prövningar får flera negativa konsekvenser för samhället och patienten. Genom att delta i internationella studier tillsammans med andra länder får Sverige kunskap om nya tekniker och nya läkemedel. Arbetet för Läkemedelsverket i samband med utvärdering av ansökan och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket att sätta rätt pris underlättas om data baseras på erfarenheter från egna experter i Sverige, och inte som nu på patientdata från t. ex Polen och Indien.
Samtidigt är den samlade kunskapen om ett nytt läkemedel begränsad vid godkännande och det är väldigt viktigt att hälso- och sjukvården tillsammans med läkemedelsindustrin samarbetar i större omfattning än idag. Här skulle det Centrum för bättre läkemedelsanvändning som är under uppbyggnad kunna fungera som en gemensam plattform för de olika aktörerna. Genom att utveckla olika register (och ta till vara på de som finns) så kan uppföljningsstudier bli en motor i hela den svenska kliniska forskningen.
Många av de frågor som ska utredas och belysas i den nationella läkemedelsstrategin har Apotekarsocieteten tagit ställning till och presenterat i sitt policyprogram för läkemedelsområdet som i sin helhet kan läsas på www.apotekarsocieteten.se.
När domen mot Abbott kom 2009 var det en av de mest omfattande om patentintrång i amerikansk historia. Då drev företaget Johnson & Johnson, som i USA marknadsför TNF-blockeraren Remicade (infliximab), en process mot Abbott om att de med sitt konkurrerande medel Humira (adalimumab) gjort ett patentintrång. Intrånget bestod enligt Johnson & Johnson av att den humana antikropp som ingår i Humira omfattades av Johnson & Johnsons patent. Abbott dömdes då att betala 1,67 miljarder dollar.
I veckan gick en appelationsdomstol emot den tidigare domen och menar att det inte handlar om något patentintrång. När Abbott drivit fallet vidare har man argumenterat för att det inte var möjligt att framställa humana antikroppar mot TNF 1994, det år som domstolen satt som tidpunkt för uppfinningen.
I den nya domen kommer man till slutsatsen att den tidigare juryn saknade avgörande bevis för sin dom, som nu alltså upphävs.
2011:
Regeringen måste börja ställa tydligare krav på myndigheter och
landsting vad gäller miljöpåverkan vid läkemedelsproduktion. Det menar
vd för Kronans Droghandel och ordförande i Sveriges Apoteksförening.
Det går inte att vänta på vare sig regelverk eller allmänhetens krav att
kunna köpa miljömärkta läkemedel, det var en av åsikterna under ett
seminarium om läkemedelsmiljöpåverkan. Att TLV är positiva till
miljöaspekter i subventionsansökningar väckte stor uppmärksamhet.
2010:
Läkemedelsverkets förslag till åtgärder mot farliga utsläpp av läkemedel
från fabriker i tredje världen har varit ute på remiss. Svarande
instanser är oeniga om vilka förslag som snabbast ger effekt.
Den här veckan pågår vad som kallas Indo-Swedish Health Week i
Indien. På plats är bland andra Läkemedelsverkets miljöchef Charlotte
Unger och generaldirektör Christina Åkerman. Tanken är att de ska
besöka produktionsanläggningar och diskutera tillsyn och miljöarbete.
På en lista över vilka läkemedel sålda i Sverige som innehåller
substanser som orsakar stora miljöproblem i Indien ligger
generikatillverkaren Sandoz i topp.
Samhället måste sluta fokusera på att bara få det billigaste läkemedlet.
Prispressen har lett till att läkemedel som säljs i Sverige i dag
produceras i fabriker som allvarligt förorenar miljön i tredje världen
konstaterar Läkemedelsverket.
2009:
För att säkerställa att läkemedel som tillverkas även utanför Sverige
uppfyller en hög miljöstandard bör ett krav på miljöcertifikat föras in i
lagen om GMP. Det är ett av huvudförslagen i det förslag om miljöarbete
som Läkemedelsverket föreslår för regeringen.
Ett 70-tal läkemedel på den svenska marknaden produceras i det område i
Indien som släpper ut stora mängder aktiva substanser direkt i
avloppsvattnet. Det visar en ny kartläggning som Göteborgsforskaren
Joakim Larsson gjort.
I förra veckan höll Astrazaneca en miljökonferens i Kina. Inbjudna på
konferensen var kinesiska politiker, myndigheter och industrin. Målet
var att få befintliga och framtida underleverantörer att förstå att
Astrazeneca tänker ställa höga krav på reningssystemen från de fabriker
som den anlitar, berättar företagets globala miljöchef, Alan Horowitz.
Cecila de Pedro började med att avslöja läkemedelindustrins miljöförstörelse. Nu arbetar hon på Astrazeneca som kommunikatör.
2008:
Den utbredda importen av billiga substanser gör att läkemedel blivit
billigare än lösgodis. Men förra sommaren kom en larmrapport om myntets
baksida. Miljökontrollen är eftersatt med toxiska utsläpp av bland annat
antibiotika som följd. Antibiotika som i sin tur allvarligt kan skynda
på den globala antibiotikaresistensen. Sverige vet mer än de flesta, men
väljer att göra ingenting.
2007:
Läkemedelsindustrier i Indien släpper ut mycket höga doser av
antibiotika och andra aktiva läkemedelssubstanser i sitt reningsvatten.
? Doserna är groteskt höga. Det här är mycket allvarligt och risken är
stor att vi får en resistensutveckling som i slutändan även drabbar
oss, säger Björn Olsen, professor vid infektionskliniken på Akademiska
sjukhuset i Uppsala.
Medan läkemedelsfabriker i Indien pumpar antibiotika rakt ut
i vattnet slår sig den svenska läkemedelsindustrin för bröstet och försäkrar
att deras produkter inte utgjort någon miljöfara. Trots det kan få företag svara
på frågan vilken fabrik som producerar deras aktiva substans. Samtidigt visar
statistik att hälften av de aktiva substanserna i världen produceras i Indien
och Kina.
Efter att en forskningsrapport visat att läkemedelsfabriker i Indien
släpper ut stora mängder aktiva substanser i vattnet föreslår nu
Läkemedelsindustriföreningen att myndigheterna ska lägga till miljökrav i
de globala inspektionsprotokollen.
2011:
Petra Hedbom bloggar om vad som skulle hända om man börjar miljömärka läkemedel.
2010:
Ingrid Stenbergs ledare i Läkemedelsvärlden nummer 7 2010 om hur Sverige ska hantera det faktum att skattepengar betalar för miljövidriga läkemedel.
2009:
Ingrid Stenberg bloggar om att tonläget håller på att ändras och att fler börjar inser allvaret med miljöutsläppen.
2007:
Ingrid Stenberg bloggar om att det kan finnas en koppling mellan prispressen på läkemedel och miljöutsläppen i fattiga länder.
Om det behövs någon förändring av handelsmarginalen kommer den nya att tidigast börja gälla i januari 2013, enligt den plan som TLV har för genomgången.
I samband med omregleringen höjdes marginalen från 16,5 till 18 procent för att locka köpare av de gamla apoteken och för att nya apotek skulle öppna.
I den översyn TLV nu gör ska man bland annat jämföra den svenska ersättningen med andra länders erfarenheter.
Studien visar att patienter som behandlas med alendronat för osteoporos och som samtidigt använder protonpumpshämmare, som omeprazol och ezomeprazol har större risk för höftfrakurer än patienter som inte använder protonpumpshämmarna.
I studien som publiceras i tidskriften Archives of Internal Medicine har forskarna bland annat analyserat data på mer än 38 000 danskar som använt alendronat mellan 1996 och 2005 mot benskörhet. De fann att nästan en tredjedel av patienterna, vars genomsnittsålder var 70 år, också använde protonpumpshämmare.
För patienter som enbart behandlades med alendronat minskade risken för höftfraktur med 39 procent jämfört medpatienter som inte behandlades. Men om patienterna samtidigt med alendronat använde till exempel omeprazol reducerades risken bara med 19 procent. Hos patienter som tog stora doser protonpumpshämmare sågs ingen minskad risk alls.
Det fanns ingen sådan riskminskning för de som i stället för protonpumpshämmare tog en annan typ av magmedicin, så kallade histamin H2-receptorblockerare.
Av drygt 66 111 svenskar, 65 år eller äldre, som förra året behandlades med alendronat hämtade också 22 171 ut omeprazol eller ezomeprazol på apoteket, enligt statistik från Läkemedelsregistret.
